10 december 2017

Murphys lag.

Igår när vi äntligen hade en dag "utan måsten" så kom vi på att det var en perfekt dag för att kakla i köket. Sagt och gjort, en halvtimme innan Beijers stängde så var Babyn på väg för att inhandla lite verktyg.

-"Men va faan!" hör jag.


Jamen så roligt! Det förbannade väderomslaget har orsakat plötsligt vattenläckage i taket - det enda stället i huset som liksom var färdigrenoverat dessutom.

Vi är så trötta på allt jobb just nu att vi inte ens orkade bli förbannade. Det blev givetvis ingen kakling, det blev akut förstahjälpen - takskottning, isborttagning och takborrning. Har även kommit in i tvättstugan märkte vi då det droppade från spotsen.

Som om inte vi har nog att göra? Vars är rättvisan?

07 december 2017

Show i Black Box.


4an började skrika av trötthet/hunger redan i första dansnumret, men vi höll ut till pausen innan vi drog hem. Det är många grupper som dansar och varje grupp har flera danser, men kl. 20 hade våra kids gjort sitt så vi kunde dra med gott samvete.

Guuuuud så duktiga de var! Otroligt vad de utvecklar koordinationen för varje termin! Otroligt att Kitty hänger med likabra fastän hon dansat två terminer mindre! Verkligen stolt över dessa hiphopare, grymt coola 💪

Tyvärr kan jag inte lägga upp videon då det finns dansare som inte kan figurera i social media pga vissa anledningar. Men en bild (med ena lillasystern) kan vi bjuda på!

Ett bra initiativ var att barngrupperna körde en liten "Stopp min kropp!"-ramsa före numret. Det kan aldrig sägas för ofta! Guldstjärna till studion från mig ⭐️

06 december 2017

Stressvecka.

Som vanligt, kanske mer än normalt dock då det vankas jul. Jul betyder ju diverse avslutningar och annat extrajobb.


Igår blev det några köriga timmar! 13.30 hämta 3an på dagis, 15.00 köra 1an och Lily på konståkning, hemma 15.40 för att göra middag, 16.20 åka iväg och hämta 1an och samtidigt lämna 2an på Acusticum kl 16.50, hemma 17 igen.

Får mess av förälder att de hämtar 2an för kör-genrep 17.10, meddelar att hon redan är på dans-genrep till 19.30. Tanken är att vi alla 17.30 ska köra till basaren på skolan med 1an för att hon ska stå i kassan och jag måste givetvis besöka och handla deras pyssel. Men här gav vi upp!


3an och 4an är ju liksom med på alla svängar - det har inte blivit nån sovtid och knappt nån mat-tid - småsyskonen är bersärk och att dra ut dem igen i 15 minus finns inte på kartan. Hade dessutom krängt av/på vinterkläder 500 ggr redan samt jäklats in/ut ur bilen alltför många gånger - lasta in i barnstolar är det värsta jag vet. Förklarade för 1an och hon förstod läget om jag än hade jättedåligt samvete.

Räddande ängel blev Selmas familj som hämtade upp 1an på väg till basaren, sen åkte de två flickorna vidare kl 18 för det stora genrepet på Acusticum. Maken kom hem från arbetsresa och kunde hämta tre danstjejer kl.20.

Helt slut i vanlig ordning, det är ett halvtidsjobb att bara fixa all logistik varje dag.

...men ingen rast eller ro - ikväll är det äntligen dags för den stora showen ❤️👍


05 december 2017

Små olikheter.

Såhär kan man se skillnad på det misstänkta bokstavsbarnet jämfört med likvärdig.


En typisk tuggare. Den rosa är nyare och ändå ser den ut såhär - det tar bara nån vecka innan borsten är i det här skicket. Just såhär är det med de flesta grejerna, det är verkligen bara slitåsläng - det mesta tas sönder/tappas bort pga mer eller mindre "olyckor". Man får vakta som en hök för att hålla saker kvar/intakta. Vi är ju dock vana, så det mesta upptåg hinner vi avstyra 😂

04 december 2017

Nästa steg i livet.

Det är dags att ta det nu faktiskt. Ta ett beslut. Bara chansa och bestämma sig. Jag har velat i 17 år pga bristande betyg och beslutsångest och det är därför jag har fastnat i hemtjänst åt kommunen.


Inget fel på hemtjänst, men det har jag aldrig sett som min framtid. Därför har jag aldrig valt att läsa in till uska trots att jag skulle kunnat göra det på arbetstid i princip. Min löneökning skulle bara vara drygt 1000 kr/månad  dessutom, så inte ens som "hobbyplugg" tyckte jag det var värt det. Att jobba åt kommun/landsting är heller inget jag vill göra, det går aldrig att utvecklas och lönen är dålig - den verkar aldrig bli bättre heller. Hemska arbetsvillkor, varannan helg och kvällar om vartannat, semester vet man inte ens om man får då det råder extrem brist på vikarier jämt. Nä, det går inte längre!

Funderade på logistik ett tag eftersom det alltid ligger ute såna jobb. Känns som ett bra yrke om man vill komma in i större företag där kanske chansen att få en bra lön är relativt god. Fick dock för mig att utbildningen var långbortistan så glömde som bort det där totalt.


Tills i lördags. Träffade Ullis på konståkningen och hon berättade att hon sökt logistik i Luleå. Jag dog lite inombords där tror jag av grämelse och avund - hur kunde jag missat det, varför stannar jag alltid på planering, varför tar jag mig aldrig till genomförande?

"Sök nu!" sa hon. Så idag på förmiddagen sökte jag men visste som redan innan att det skulle vara kört. Skrattade tragikomiskt när jag mailade in mina skoltrötta betyg. Efter lite mailande fram och tillbaka fick jag detta;


Herregud! I min värld var det verkligen totalt oväntat, har aldrig haft höga tankar om mig själv. Så himla glad, men så himla nervös - redan 27:e december är det kursstart?! Hur ska allt praktiskt kunna fixas? 

Jaja, det löser sig - Team Högdahl har ju vanan att fixa allt trots noll hjälp utifrån. Det ordnar sig! 💪

03 december 2017

Kom å köp!


Idag kränger jag korv, kaffe och fika - har det supertrevligt! Fullkomligt ÄLSKAR att hänga med på ungarnas alla tillställningar, det är typ enda gången jag får socialisera med vuxet folk 😁

Höstsimiaden dag 1.

1 & 2 gjorde succé idag - de simmade bättre än någonsin! Det var 25 m bröst på schemat och konkurrensen var stenhård med 21 st startande 💪 Simmare från flera olika orter är med och många pitesimmare tränar dessutom oftare/vecka eftersom de tillhör en duktigare grupp än våra knoddar. Denna gren var från nio år och mindre. 2an som bara är sju hade det alltså extra tufft då de flesta var 08:or och hon 2010.

Såhär gör man när man tar ikapp!

1an gjorde en dålig och sen start och hamnade klart sist, men då kickade bokstäverna in och hon fick tävlingsfokus och simmade förbi alla med råge. Sjukt imponerad! Hon blev 4:a (!) totalt och fick tom medalj, plats 1-6 fick det. Så coolt heat! Tyvärr hade jag tabbat mig med filmningen på 2ans heat så det blev ingen video på henne, har skämts hela kvällen för min miss 😳

2an var lika imponerande faktiskt, hon hade 5 sekunder mer än syrran  (en supertid för att vara sju faktiskt!), men tyvärr blev hon och 4 andra diskade. Väldigt tråkigt, men extremt vanligt förekommande i simtävlingar. Hon hade råkat ta en benspark direkt efter startdyket 😕 Hade tiden räknats så hade hon absolut inte blivit sist, hon låg bra till!

Nya tag imorgon - upp 06.15 och vidare till simhallen 🏊‍♀️

01 december 2017

Simning och sjukdom.


Fulltecknad vecka! 3an och 1an blev "friska" men Nikita har legat i hög feber med halsont och noll i matlust. Hon hade så ont att hon inte ens kunde svälja saliven så det var blött överallt på golven och vi bytte tröjor konstant. Enda gången hon var glad var när vi hängde på konståkningsträningen, det kanske var skönt med frisk luft när man har feber. För så är det med fyra barn, bara för att en är sjuk så kan man inte sätta vardagen på paus för de andra, ibland måste tom febriga barn med. Barn ska fortfarande på skola etc så ensam gör så gott en kan 😬

Sen åkte 2:an dit och har varit hemma i tre dagar för halsont. Hon får skippa morgondagens konståkning så att halsen får en chans att bli bättre - på eftermiddagen är det nämligen dags för hennes första simtävling. För 1an blir det den tredje och de kommer att köra bröst, fritt och rygg.


Sen på söndag blir det spännande med logistik, sovtider och annat. 1 & 2 är på fortsatt simtävling hela dagen och jag ska stå i kiosken mellan 7.30-18isch. På nåt sätt måste vi försöka se när de tävlar, men Babyn kommer att dra ett hästlass med trotsig snart 3-åring & impulsiv snart 1-åring 😳 Jag får försöka hålla koll på startlistan och smita ifrån om det går.

Om de hinner tävla klart så är det sen genrep för dem på Acusticum med Beats (hiphop) på kvällen, på onsdag är det nämligen showdags i två timmar. En suverän dansstudio, ledarna är verkligen bra förebilder och de dansar inte enbart, de pratar också om viktiga ämnen. Deras danstrupp heter Lillasyster och är en fortsättningskurs, 1an har gått tre terminer + 2 läger och 2an har gått ett läger och en termin.


Det är mycket såhär innan jul! Jag hade tom missat att det var första december idag, så Nissen visade sig ha fastnat i en snöstorm och kommer först imorgon. Tur att tomten var ute och panik-köpte tre julkalendrar idag 😬🎅🏻

Nu äter vi ölkorv och ser på Idol medan maken julbordar med jobbet - helguppladdning!


29 november 2017

Spara eller slösa?

Definitivt spara, men jag är aldrig snål - hatar snålhet! Däremot är jag ekonomisk uti fingerspetsarna och lägger pengarna på rätt saker istället för på onödiga saker. Som en skylt till huset tex, runt 800 pix skulle de ha. Min lösning; leta åt träspill, färg, lack och dekorplast - tadaaa! Helt gratis 👍


Tycker texten passade väldigt bra efter att i sommar haft 6-8 barn här mer eller mindre konstant. Högdahls sommarfritte kunde man kalla det.

28 november 2017

Stage-Mom.

Konståkningstips for dummies 😀

Det här med att vara Stage Mom är ett ganska tufft liv emellanåt. Inte bara det att det är ett heltidsjobb att hämta/lämna/titta på träningar, följa/köra på tävlingar, göra diverse arbetspass för de olika föreningarna och fixa all utrustning, det riktiga jobbet är detta med den bristande kunskapen. Jag kanske inte kan nånting, men måste just därför lära mig allt inom det området - hur skall man annars kunna stötta, ge tips och fixa rätt grejer?

Ta tex konståkningen - jag har alltid älskat att titta på det på tv men mina kunskaper var noll. Visst, jag kan lära mig att sy dräkter om jag får svära över det mkt svårarbetade tyget men dräkter gör ju inte åkarna duktiga direkt.

Det finns tex tusen skridskor att välja på. Vilken nivå är åkaren på? Vilka hopp klarar de av? Hur breda/långa fötter har de? Vilken pjäxa? Vilken skena? Hur mycket slipmån finns det? Det är hur mycket som helst! Vi har kört på Edea som är prisvärda, första setet Brio är prisvärt för 990, sen blev det Motivoset för 1600 och just nu har båda fått hem detta set...


Givetvis beggat! 😁 Tack och lov för alla konståkningsforum på Fejjan där man kan sälja/köpa, fötterna växer ju konstant och skon får vara max 1 cm större än fot för att undvika skador. Har man "otur" kan man alltså få byta flera ggr/år. Viktigt att tänka på är att skon inte är knäckt eller veckad på nåt sätt och att skenan har åtminstone 2mm tillgodo på slipmånen. Gäller att förvara skridskorna rätt (helst stående) för att undvika skador, torka av noga efter varje träning (aldrig element) och använd mjukskydd i väskan.

Bli inte avskräckta för beggade skrillor som har massor med skavmärken etc, så ser alla åkta skridskor ut och det säger ingenting om kvalitén. Nya skridskor är ofta fula redan efter två, tre åk - åtminstone för det yngre gardet. Finns speciell tejp att använda för att skydda mot skav. Slipa bara hos tex den egna klubben, vanliga "hockeyslipare" fixar inte konståkningsgrejer. Lär dig knyta rätt - skon ska sitta hårdast i mitten, resten ska inte dras åt för mycket.


Om man ens ska ha en vettig chans att bli duktig eller åtminstone åka skadefritt, så köp aldrig vita skridskor på en vanlig sportaffär! Inte ens för hobbyåkning är de lämpade, de har inget stöd alls för foten och helt värdelösa. Vill man lära barnet åka skridskor så köp istället klassiska hockeyrör som är mycket bättre. De billiga vita bör förpassas till närmsta eldstad! Nybörjare på skridskoskola behöver då inga taggar eller nånting, jag tycker det är bäst att börja lära sig skridskogrunderna på hockeyrör, SEN kan man avancera till trixiga skrillor.

Ja, jag lär mig nya saker varje dag! Det krävs både massor med engagemang och massor med tid för att vara en bra, stöttande förälder men det signade jag upp för när jag skaffade fyra ungar. Det är det som gör en till en förälder tycker jag  - att man själv klarar av att ta ett steg tillbaka och istället sätter barnens intressen främst. Jag har levt mitt liv tillräckligt, nu är det deras tur. Jag sätter mitt eget ego på paus ett par år och lyfter fram dem istället. Det kommer att komma en dag då jag kan använda mer tid till mina egna intressen men småbarnstiden är inte rätt tid 😁

27 november 2017

"Helgledigt" & tung vecka.


Helger hos oss är likamed fullt upp - som alla andra dagar. Måndag och onsdag är de dagarna som är lite lugnare annars. Kortfattat har vi hunnit med 2 st kalas, 1 begravning, 2 besök, två omgångar i simhallen och två omgångar på skridskobanan. Tillkommer gör förstås 5 mål mat om dagen, upprustning på Intersport, sålt/köpt skrillor på fejjan, bakat muffins och andra vanliga sidoaktiviteter. Detta medan vi varit grymt oroliga för Lillis som legat i 40 graders feber sedan i fredags - har varit skiträdda att det var sepsis igen men tack och lov var det bara vanlig feber.


Veckan innan var också extra jobbig. Både 1:an och maken var sjuka i tre dagar (inte friska än) och på torsdagen kom stormen Ylva och ställde till det. Gator stängdes av, skolbarn skickades hem och jag tror jag var ute och skottade typ 7 ggr - varje gång hade det hunnit dreva ca 2 dm 😫


Har varit disträ hela veckan dessutom, förmodligen allt "extrajobb" som får en att passera gränsen. Sjukdomar och begravningar är inget roligt att ha runt sig. Lyckades förlägga bilnycklarna på Rusta (hittades vid julbelysningen efter idogt letande) och direkt efter tappade jag plånboken på Willys. Glömde ett kalas för 2:an så vi blev försenade och sen glömde vi hämta henne därifrån så då blev vi sena igen. Har inte sagt rätt namn till barnen en enda gång och tappar ord heja tiden.


Hoppas hjärnan kommer tillbaka snart!

13 november 2017

Myspys.

Egentligen skulle vi gjort nytta och rensat härhemma, men när Nikki la sig för att tupplura så blev det matiné för jag & Lillis.


...för veckan har varit deprimerande. I söndags lämnade Ozzy oss för att springa bland molnen. Han har funnits i vårt liv i 11 år, längre än barnen alltså, så det var liksom en epok som försvann. Många tårar fälldes.


Sedan hann vi bara andas i någon dag innan nästa hemska besked - min underbart fina svärfar somnade in. Fruktansvärt. Just nu går nästan all energi till att stötta min make, de hade en väldigt nära relation. 


Vi är mitt i en tung period men det kommer att bli bättre, det måste bara få ta sin tid. Svärfars ljus brinner nästan dygnet runt, vi saknar honom så ❤️

07 november 2017

Miniprojekt.

Ett miniprojekt helt utan prestige - maken har vart väldigt hjälpsam för att jag ska få tummen ur. Snart får ni se!


30 oktober 2017

Höstlov!

Bu eller bä?! 😬 Ingen ro som förälder iaf.


Igår kickstartade jag höstlovet med att köra 1 & 2 till ishallen så de kunde träna lite extra konståkning. Tvärkörde hem och kastade i 3 & 4 lunch, sen tillbaka till ishallen för att snöra av skrillor, ge tips och applåder samt hämta hem dem.


Kom hem och kastade 3an & 4an i säng, 1an fick spontanbesök och for ut och 2an hämtades av en kompis och åkte iväg till denne. Iväg på lassa och lämna 3ans urinprov (görs varje vecka) samt skjutsa maken från jobb till verkstad.

Idag är det också fullt upp - som alla dagar. Åkte till bibblan med allihopa innan lunch & lånade tusen böcker. Handlade till torskryggen på vägen hem, lunchade och kastade 3an och 4an i säng medan 1 & 2an ligger uppe och läser om kärlek och mysterier. Kl 15 drar vi iväg för att hämta ännu en donna för då är det dags för konståkningsträning. Sen hinner de bara hem för att snabbäta, strax efter 17 kommer en kompis och hämtar upp dem - det är spökbad i munksund.

Själv borde jag tömma skrubb & bastu, vintra gården, sälja bort saker och städa - men vem hinner? 

Helgen.

I lördags överraskade vi med Leos och Pinchos. Leos för Lillis skull och de stora har inte kunnat slutat prata om Pinchos sen umebesöket, så när de öppnade i Skellefteå var vi först på plats. 


Efter en timme på Leos är våra barn skitlessa tack och lov, det är bara Lillis som gillar det, de andra föredrar helt klart sina vanliga aktiviteter. Vi har kanske varit på Leos typ 3-4 ggr totalt, men njae, inget för denna aktiva familj riktigt - själv fick jag nervbryt av ljudvolymen och Leoslingan som sakta gnagde hål i hjärnan.

Pinchos fick som vanligt 5 stjärnor, tom Lillikita gnagde i sig allt från vitlöksräkor till brylepudding. Vi gick bersärk (förutom att vi inte dricker alkohol) och ändå blir det inte alls dyrt. Väldigt gott och prisvärt för familjer, bästa konceptet på långe!

Söndagen började med familjebad med tillhörande kaos, hann bara vara hemma en timme efteråt innan det var dags för 1:an och 2:ans simträning. Simträning är som sagt ett krav från mitt håll, med fyra barn så måste alla vara extremt simkunniga ifall vi ska kunna njuta av sommarsemestrar. Jag tvingade dem att simma i ett år, men de tycker det är så roligt så nu slutar de inte i första taget - ära Gud i höjden! Positiv pushning for the win 🙌👍

På kvällen bakade Baby bullar med flickorna medan jag städade och förbannade övervåningen - jag blir alltid arg när den städas för det ser förjäkligt ut. Kan det bero på att jag är den enda som inte sätter min fot där? Tycker att de som brukar toalett etc däruppe kan ta hand om underhållet också 😡😷


27 oktober 2017

Sömnlöst och tröstlöst.

Precis när vi lägger oss varje natt så vaknar Nikki. Det räcker att man andas, eller Gud förbjude - att man bara mentalt tänker "Nu ska det bli skönt med lite sömn!" 

Pangbom, ungen är uppe på studs och är HELT vaken. I flera timmar. Helt omöjligt att få henne i sömnläge igen. Det skrattas, bits, luggas och utdelas käftsmällar till höger och vänster. När man väl provat alla ess man har i rockärmen och fått hennes ögon att blunda igen så ligger man livrädd där i sängen. Ingen törs andas, fixa till kudden eller dra täcket över sig - vi bara ligger där tysta med panisk skräck i ögonen.

Sen vaknar hon med jämna mellanrum konstant hela natten, lika svårtröstad varje gång. Skulle tippa att jag vaknat ungefär 1 gång per halvtimme sista veckan så veckans humör har varit därefter - USELT. Måtte tandeländet komma ut snart 🙏  

Som vanligt är det kalas och aktiviteter varje dag, ikväll var Kitty på fest som nån form av ond docka. För att blidka barnen som stått ut med mitt dåliga humör i veckan så har vi en hemlig utflykt på schemat imorgon 👍

24 oktober 2017

Morgonsömnad för sömnlösa kvinnor.

Med en tjej med tandsprickning och en annan med mardrömmar så blir det inte mycket sömn - dessutom är kattrackarn en nattmara, han väcker en varje natt för att gå ut. Har sent omsider börjat sy lite igen för att hålla mig ajour, dessutom är det terapi för stresshjärnan.

Stuvbitar blev till en klänning till Lillivi och en mössa till Nikita.

Lillis ville ha en äppelklänning, tyvärr blev den aningens trång då hon verkar ha breddat på överkroppen - typiskt. Hon vägrar dock att ta av den så nu får väl alla tro att hon bara har för små kläder^^

Juni & Kitty beställde t-shirts, den rosa är tvättad och har redan fått en fläck som inte går bort - jag som aldrig misslyckas med fläckborttagning annars.

Nikki behövde en oavtagbar mössa, hon hatar huvudbonader. Jag vinterfodrade den och blev supernöjd!

Själv sydde jag en klänning och den satt som en smäck! Nu är jag lite låst då jag saknar enfärgat tyg, men jag kan säkert hitta på nåt ändå.

Alla tyger, utom klöver, kommer från Vintage in my Heart - världens bästa ställe om man gillar färg/mönster 👍


Vitvaror på plats.

Nu fick vi äntligen micron så nu är alla vitvaror utom fläkten på plats. Hade inga krav förutom "ta det största av allt!" - med sex pers behövs det vill jag lova. Barstolar (bekväma!) har också inhandlats. Det fattas fortfarande en list ovan skåpen men spottarna måste kopplas in först.

Här trivs vi alla! Frukost/lunch äts alltid här då vi inte är fulltaliga, middag äts i matrummet (finns i vardagsrummet) och det ska renoveras strax. Elskåp är bytt, fönstret är målat men ej listat. Det blir mosaik istället för kakel, det är ju faktiskt bra mycket snyggare - måste bara hitta ett passande så får jag hobbykakla efter all nattning.

Vi har ju inte satt upp nåt än, det brukar dröja år och dagar oftast. Iaf ska en stringhylla upp här där vi kan förvara alla flingor och etc. Har inte orkat renovera klart den ännu bara, men ska se om jag hittar nån plats att spraya på imorgon.

20 oktober 2017

Blötdjur.

Igårkväll var vi i Luleå på Utmanaren - en simtävling där man kvalar tid mot sig själv. Brons, silver och guld kan man få beroende på tid, när man tagit guld i nåt simsätt så får man flytta upp en nivå. Nu kör de 25 m, men om man då fått guld så är det 50 m nästa utmanare som gäller.

Vi samåkte med Sofia, Viola och Lily och alla våra tjejer presterade bättre än förväntat - vilka brudar!👍

Juni tog silver i bröst och brons i frisim, det var dock bara nån hundradel från silver. Nästa gång är det rygg och fjäril som gäller tror jag, de skiftar simsätt.

16 oktober 2017

Dollystyle i stan.

Jag överraskade tjejerna med Dollystyle-biljetter och herregud va nöjda de var med dagen! Acusticum hade nåt jubileum dessutom så det bjöds på tårta, saft, kaffe och popcorn, gratis plockbuffe' är något mina sockerpinglor älskar. Själv var jag frikostig och öppnade upp plånboken till max i merch-shoppen, det blev tischor, posters, rosetter etc som sedan signerades av Molly, Polly och Holly.

Det är sällan man får möjlighet att göra nåt kul med var och en, men detta var en höjdare 👌

10 oktober 2017

Mycket på "göralistan".

...men kommer inte långt alls. Försäkringsbolag ska kontaktas i flera ärenden, mosaik till köket ska beställas, hantverkare betalas, dagisplats sökas etc etc. De två äldsta har en magnettavla över veckans sysslor, men jag måste ordna en åt oss föräldrar också.

Matkassen anlände som vanligt i måndagskväll, det är bland det bästa som hänt oss - några dagar som är förpreppade sparar tid för oss som är i konstant tidsbrist.

Finns inget som heter lediga dagar när man är fyrbarnsmamma. Igår hade jag en relativt lugn dag förutom att Nikita var konstant övertrött och vägrade sova. Skitjobbigt när de dessutom är i upptäckarålder, det går inte att lämna henne obevakad i en sekund, det är förenat med livsfara. En blomkruka rök i backen och några tidningar strimlades, annars gick det bra. På eftermiddagen fick K besök av tre kompisar och J hade också en vän hemma - här är det alltid fullt hus 😂 

Idag körde jag tre flickor på konståkning, sen hann vi bara äta middag och sen åkte den ena på kör. Ett dragspel hämtades på skolan och jag gav bort en frys. Sen var jag på cellprov också medan Nikki höll på klämma sig i gynekologstolen.

Som avslutning på dagen bakade den äldsta perfekta cupcakes som avnjöts till "Hela Sverige bakar" - ett av våra favoritprogram 👍


Sen vill jag påminna ALLA om att ta cellprov. Gör det bara, det finns inga vettiga ursäkter! En del påstår att det gör ont, men jag har aldrig  varit med om det. Det enda obehagliga är väl att skreva upp sig, men det är ett nödvändigt ont för en mycket bra sak. Ett tips är att ta på sig en lång tröja/klänning, då känner man sig inte lika utsatt 👌

09 oktober 2017

Flickan på betongen.


Det här fallet har jag följt maniskt - jag läste allt på Flashback, alla FUP:ar och förhör. Just nu lyssnar jag på podden som släpptes igår, jag älskar Rättegångspodden förövrigt. Det är en sån fruktansvärd historia och jag vet inte varför jag plågar mig igenom detta, frustrationen är så total.

Jag har läst otroligt många FUPAr i diverse krimfall, men inget har berört mig så hårt som detta. Förhören med all räddningspersonal fick verkligen tårarna att spruta, de gjorde verkligen allt för att rädda barnet, några med livet som insats. "Jag ville inte att hon skulle behöva dö ensam" säger en polis bland annat.  Deras tankar under denna händelse är plågsamt att läsa, blåljuspersonal gör verkligen ett fantastiskt jobb!

Ikväll ska tydligen Kalla Fakta ta upp fallet. Det lilla jag hörde på trailern fick mig dock att må illa, de verkar vinkla det till att det var hans morfinberoende som orsakade detta  (sjukvårdens fel alltså). Fy f*n! Vemsomhelst kan omöjligt göra nåt sånt här, det krävs fanimej en riktigt sjuk människa.

Efterlängtade Lillis.

I fredags fick Lillis äntligen komma hem - egentligen ville de ha kvar henne längre men Baby lyckades övertala dem att få åka hem på permission. Hon hade nämligen en febertopp även i torsdagskväll, vilket inte är så bra då febern indikerar att hon inte tagit mot antibiotikan tillräckligt bra. Tack och lov höll hon sig feberfri hela helgen så hon kunde stanna hemma.


För det är just det med våra barn i kombo med sepsis - det är svårbehandlat. De vill se bättring inom 1-2 dygn, men våra barn ligger fortfarande i mkt hög feber då och det finns givetvis anledning till oro. Sepsis är ett livshotande tillstånd och måste behandlas omgående, dessutom är det ju många resistenta bakterier i farten och har man otur och drabbas av sådana så kan det vara tack och godnatt.

När andra dygnet höll på rinna ut och ingen förbättring märktes så såg Baby att sjuksyrrorna började bli frustrerande. Hursom, om än lite sent, blev hon bättre till slut. Nu kommer vi aldrig sluta med den förebyggande medicinen förrän de är stensäkra på att hon är botad!

Denna urinreflux är ett aber!

04 oktober 2017

Onsdag.

Vi har hankat oss fram med det som finns i kylskåpet men det börjar sina. Eftersom bilen är i Sunderbyn så tar vi oss ingenstans, tänkte gå och handla men det har vart konstant ösregn och storm och nåt regnskydd till vagnen vet jag inte om vi har. Vi klarar oss till imorgon, sen är det kris på både mjölk och snus så i värsta fall får vi övermanna regnet - utan snus och kaffemjölk förtvinar jag!

Vi bråkar ovanligt lite och myser ovanligt mycket. Alla går på lågvarv, så är det alltid när familjen inte är komplett. Kitty hade två kompisar här och Juni hade också besök så det var fullt hus som vanligt. Precis när Lillikita skulle nattas fick jag ännu ett nytt lus-larm från skolan, så medan jag luskammade den ena, så fick jag springa iväg var tredje minut till den andra för att buffa - Nikki har tandtillväxt så hon är lite kinkig. Juni fick muntlig läxhjälp medan jag sprang runt bland luskammar och bebisskrik. Finns det nåt värre än att luskamma förresten? Fördel var iaf att vi inte hittade några.

För Lillis går inte mycket framåt tyvärr. Hittills verkar inte antibiotikan bita som den ska, det händer nästan ingenting. Hon är svårbehandlad och de får omöjligt ner febern. Tex hade hon "lägre" feber 21.00 (39.8) så då fick hon supp, kl 22.00 är ändå febern 40.4 så då måste mer suppar till. Det GÅR inte att få ner den, det är ju detta som är så allvarligt och som inte akut-sjukvården förstår.  Hon hade alla tecken på sepsis och ÄNDÅ lyssnar ingen, ändå fick vi lägga in henne själva? Nu ligger hon där med blodförgiftning, igen, och vi får bara hoppas på att hon börjar svara på behandlingen NU - jag börjar bli oroad över att hon har nåt resistent eller nåt och isåfall skulle det ju bli riktigt allvarligt.

Lillis.

Lill-stackarn åkte ju in akut i måndagsnatt. De var framme 23.30 och bara en före i kön, ändå  fick de sitta i väntrum till 02. Lagom kul med ett barn med nästan 41 i feber.

Som vanligt fick de träffa en viss läkare som "alltid" är där och retar oss. Baby säger tydligt vad felet är MEN som vanligt så hakar hen upp sig på förstoppning - hen tror ALLTID att ALLT är förstoppning?! Sen trodde hen magsjuka, sen kollades näsa/öron/hals. Hela tiden berättar Baby om och om igen vad som hon lider av och vad som behöver göras, när allt var avklarat så får han slutligen passera in på avdelningen.

Det är JÄMT såhär, vi är så less! Jag fattar att de kan vara stressigt men om de ägnade tre minuter till att läsa journalen (som de SKA göra!) så hade massa tid sparats - ingen undersökning hade behövts, de hade kunnat vinka förbi oss direkt och sparat jättemycket tid!

Det blev som vi förstod, inläggning med dropp och antibiotika. Tidigast torsdag kommer de hem beroende på hur hon mår. Hittills ingen förbättring, snarare försämring, hon ligger väl mellan 40-41 grader trots dubbelsupp och dropp, sover bara och äter/dricker inget. När Lillis får detta fel så går febern omöjligt att få ner tyvärr så för att klara livhanken så måste hon läggas in. CRP 50 igår och 63 idag trots all antibiotika. 

De gjorde iaf ultraljud och såg att den opererade sidan var öppen 8mm igen. Tyvärr visade det sig även att den friska, icke-opade sidan, också öppnat sig 15 mm (!). Nu vet vi inget mer, men förmodligen måste vi ner till Uppsala igen och kanske operera båda sidorna igen.

Hoppas de kommer hem snart! Dessutom har de bilen så vi andra tar oss ingenstans 😬

Men, sjukvården i Sverige måste det satsas mer på. Det är INTE personalens fel, men alla dessa besparingar på allt som ställer till allt. Ska skriva mer om det sen, men det är bedrövligt hur illa allt fungerar 😡