28 februari 2014

Roadtrip till Villis.

Nu är vi på väg till Villis! Hundra år sen sist men nu gör vi en snabbvisit dit för att lämna det värdefullaste vi har. På söndag förmiddag drar jag och Baby vidare till Umeå och äter middag hos Ea och Kapen, sen drar vi allesammans vidare till Mexico under natten.

Den alltför snälle Fredrik har under vår semester flyttat in i vårt hus för att ta hand om kissekatten. Han bodde även hos oss när vi var i Turkiet så han och katten kommer bra överens - guld värt Fredrik!

Vi stannade till på dollarstore och inhandlade två stycken "boksagor". Nu är det slaggis om vilken vi ska höra!

(ok, jag försökte publicera detta inlägg hela de 35 milen mot inlandet, men lyckades inte förrän NU pga kasst nät - med andra ord är vi framme sen länge)

26 februari 2014

Olika barn leka sämst.


Tjejerna har utvecklat ett roligt språk har jag märkt. De pratar helt olika, men underligt båda två.

Junilicious har börjat prata jättebred bondska, mest Vilhelmina-mål, men även blandat med pitebondska ord. Tydligen måste jag prata inlandsmål fortfarande medan hon snappar upp pitemålet på alla platser utanför hemmet.

Tex. "Hojna kaste ut katta" (hon kastade ut katten)


Kittyhawken är däremot orduppfinnare & hittar på egna, mycket logiska ord.  Det som är säreget för hennes språk är att hon binder ihop flera ord tills det blir till ett enda logiskt ord.                                  

Max i Piteå har ju brunnit upp & nu kan man bara köpa på Drive-in där. Kitty har i & med det döpt om Max till "brunnäuppmax" (brann-upp-Max). Hon såg även en handikappskylt på en toa häromdagen & då fick den toan heta "brytäbentoan" (brutet-ben-toa)

"Men mamma, du får inte gå på brytäbentoan!"  
De är som sagt olika i precis allt, både till sätt, tal & utseende. Kolla bara deras hår, Kitty med sitt blonda spikraka & Juni med sina korkskruvar som bara blir mörkare & mörkare. 

Tänk att samma föräldrar kan producera så otroligt olika barn - fascinerande!

En skithistoria.

Så länge jag kan minnas så har jag haft magproblem. Har man dock konstant fel på magen så blir det ju ett "naturligt tillstånd" & då bryr man sig ju inte till slut. Efter graviditeten fick jag dessutom magkatarr som är ett jäkla elände, minsta stress eller "felsteg" triggas den & så mår jag skit ett par dagar.

Mina magproblem yttrar sig i att jag konstant mår illa & har ont i magen när jag ätit. Det är förmodligen därför jag aldrig går upp i vikt, jag kan inte äta speciellt mycket förrän jag får ont i magen & mår dåligt. Efter fem lösviktsgodisar så mår jag illa & så stängs påsen tills nästa dag.

Problem två är jag jag senaste åren alltmer ofta blir uppsvälld. Alltså, utan överdrift ser det ut som jag gravid i sjunde månaden. Magen blir dubbelt så stor, det känns som jag har två tunga tegelstenar i magen, jag blir trött, asocial & orkeslös & har jag inte riktigt ont så känns det istället som att hela magen är ett stort, ömt blåmärke. Utan att bli alltför ingående så går jag inte på toa speciellt ofta heller, kanske 1-2 ggr i veckan & det innebär förstås att jag ofta kan dra på mig förstoppning. Runt jul var jag inne på akuten på natten för att jag hade såna smärtor att jag trodde jag skulle dö, de avfärdade det dock som magsjuka så då fick jag bara ligga hemma med ångestsmärtor i 5 dagar.

Mysigt ämne va? Men, hursom, för mig är detta ett naturligt tillstånd. Dock har jag sista månaden mått jävlart SKIT, magen har varit konstant uppsvälld i fyra veckor, jag har konstant ont & är givetvis helt orkeslös. Med en stundade Mexicoresa om fem dagar så blev jag ganska oroad, vill inte gå runt som ett småsurt preggo i bikini med buksmärtor i två veckor direkt. Förmodligen är det själva resan som är triggern, jag blir mentalt stressad & så sätter det sig på magen.

Hursom, jag gick till doktorn (igen!) & ÄNTLIGEN fick jag träffa en bra doktor!
Alltså, kolla jättepaketet med kärringpulver som jag fick ut! Det som ligger på paketet är akut-medel att ha med på resan. Detta var iaf den första doktorn som tog mina problem på allvar & faktiskt har startat en utredning. Jag ska börja käka de här påsarna 4-5 ggr om dagen (vanlig dos är 1-2 påsar) under de närmsta veckorna & så ska vi se hur det har gått. Idag fick jag även åka & lämna blodprov & de stal hela 9 rör till diverse undersökningar, bla laktos & gluten ska de kolla. Sen måste jag in med några trevliga avföringsprover också, men skitsamma bokstavligt talat, bara jag blir normal nångång så gör jag vadsomhelst.

Doktorn sa precis samma som jag googlat mig till själv, det kan vara IBS, endometrios eller bara generellt dåliga tarmar. Crohns trodde han inte att det var men även det skulle kollas för säkerhets skull. Kan utredningen utesluta de allra vanligaste sjukdomarna så KAN det givetvis vara nåt värre, men då kommer de skicka mig vidare till Sunderbyn för utredning.
 
Så jäkla glad jag är! Äntligen blir jag tagen på allvar! Baby bakade förövrigt goda semlor häromdagen, miniversioner, men jag fick som vanligt bara i mig halva. Ett tips till ni som har problem med vikten alltså, skaffa er samma mage som mig så är problemet löst - sen om ni verkligen blir lyckliga är väl tveksamt.  

Så med alla dessa medel kommer jag nog ändå överleva både resan & den mexikanska maten - nu är jag peppad igen!

25 februari 2014

Resfeber!

Nära nu.

22 februari 2014

Senast inkommet.

Fyndade en lampa som ska få nytt fintyg, scarf, en plåtblomma och äggkoppar till påsk, samt lite blommigt tyg. Sen blev det Netterdag-tyg från en tjej här i Piteå samt två vintageklänningar från Fejjan.

Den nedersta bilden visar bättre mönstret på Errymerry-klänningen, den är otroligt fin!

17 februari 2014

Mönstermatch.

Vi var på lördagstur så Rusta och köpte ett nytt duschdraperi. Baby har aldrig gillat det brunrandiga retrodraperiet, så nu fick han sig ett nytt repro istället. Det matchar dessutom halltapeten, en tapet som förövrigt Baby valde.

Det är så vi gör. Jag vill ha riktig retro, men Baby är lite mer modern så då kompromissar vi och så blir det nåt snyggt repro istället. Win, win och så kan vi va gifta i sextio år!

13 februari 2014

Allahjärtans-känslor.

Imorgon är det dags för den officiella kärleksdagen då. Då jag tycker att kärlek ska vara en självklarhet för alla så gör jag givetvis ett statement med mina fina regnbågsörhängen.

Förutom att de är snygga och färgglada statements, så är det även  precis vad mina öron behöver just nu - örhängen helt i plast. Jag har nämligen med stort våld tryckt upp de ganska igenväxta hålen vilket gav en härlig bismak av infektion.

...men nu mår öronen bra igen!

11 februari 2014

Äntligen zombies!

Till slut kom då februari med blod och död - The Walking Dead är tillbaka! Som jag längtat efter denna säsong, tomrummet efter de hjärndöda har inte gått att fylla med något annat hur jag än försökt.
Dock blev jag arg på mig själv för att jag inte inväntade avsnitt två också så jag hade kunnat se två avsnitt på en gång. Well, well. Bifogar Kittyhawken och Junilicious.

10 februari 2014

Glasögonorm.

Förra veckan kollade jag synen på första gången på kanske tio år? Givetvis ljög jag och sa att det bara var "typ två-tre år sedan". Enda anledningen till att kolla synen var att det är dags för nya glasögon, jag har inte haft några vettiga på typ 15 år och jag har verkligen saknat ett par.

Jag fick -4.0 och -3.5 på ögonen så ni förstår varför jag är desperat efter brillor - jag är helt blind då linserna åker av på kvällen!

Hade valt ett par billiga för 395, men optikern sa att såvida jag inte ville ha flaskbottnar till ögon skulle jag köpa ett par för 795.

Sagt och gjort, men tiden var väldigt knapp och jag som lider av  extrem beslutsångest visste att valde jag inte några nu direkt så skulle det aldrig bli av - tiden till att åka tillbaka och kolla finns aldrig.

Så, andra paret jag provade tog jag - idag fick jag dem och blev faktiskt ganska nöjd!

Dålig bild men de är lite femtiotal. Hög tid att klippa till luggen förövrigt.

09 februari 2014

Töntar.

Mest ett test för att se om bilderna fortfarande envisas med att bli alldeles för stora - appens fel i så fall!

Well, ändå en skön bild. Vem har sagt att det bara är de coola snyggingarna som blir lyckade i livet? Det här visar ju rätt mycket av den motsatsen.

(Ok, minus rockstjärne- droganvändandet då förstås - droger är aldrig coolt eller speciellt lyckat.)

03 februari 2014

Vi åker till Mexico!

Jajemen, 3:e mars så åker jag & Baby tillsammans med Ea & Kapen till Cancún i Mexico. Det började som en bokning under ölpåverkan men slutade på allvar. Två veckor på ett rejält lyxhotell, långtifrån vad vi någonsin testat på tidigare. Vi är ju egentligen mer budgetmänniskor, men va fan, nån gång i livet ska man väl testa på nåt riktigt extraordinärt? Vi ser det som en smekmånad såhär 5 år efter bröllopet.

Men som sagt, det ger mig väldigt stor ångest. Inte kostnaden, utan själva resan. Jag har aldrig varit utan mina barn mer än typ 6 dagar & detta var 2011 då vi åkte ner på SRF - då vi var dessutom åtminstone i samma land. Barnen skall husera hos mormor & det är jag inte oroad för, mer oroad är jag för morsfars - det är ju ändå en jäkla stor tjänst att begära, att vakta barnen på heltid i mer än två veckor. Jag är er evigt tacksamma att ni ger oss möjligheten att göra något sådant här iaf, det är förmodligen vår sista chans fram tills att barnen börjar bli 20 år eller nåt.

Men tänk om det händer oss något? Tänk om planet störtar? Jag har sista åren fått en fruktansvärd resfeber/dödsångest & vill bara gråta sista dagarna innan jag ska ut på tur - oavsett om barnen är med eller inte. Däremot kom denna dödsångest när jag fick mina barn & vad jag förstått så är det väldigt många som drabbas av den bieffekten vid föräldraskap.

Klart inget händer! Jag måste sluta sjåpa mig. Det kommer ju bli fruktansvärt kul! Sippa drinkar vid poolen, försöka hänga med Ea på strandjoggen, bo i svit med jacuzzi & fri minibar, höra storytelling från Kapen osv. Det bästa av allt är förstås att få hänga med våra fantastiskt roliga bästisar!

Snart är det avfärd & hur mycket jag än gruvar mig så kommer det att ske. Kunde iaf inte valt en bättre tid, just nu är det lite jobb för mig då mycket hänt efter jul så när jag kommer hem så hoppas jag att läget förändrats.

En del undrar säkert hur vi har råd? Well, det är inte så komplicerat, det beror på hur man prioriterar. Vi har ju alltid prioriterat familjesemestrar utomlands & andra "upplevelser" framför materiella ting. Sen är det såhär: Vi äger ingen skoter, ingen båt, ingen sommar/vinterstuga utan enbart två billiga bilar varav en är en nästan gratis extrabil. Eftersom vi inte har nån möjlighet till egentid heller så gör vi aldrig någonting själva. Inga restaurangbesök, inga biobesök & absolut inga dyra krogkvällar. Vi köper inte trendiga märkessaker, utan min största & "dyraste" hobby är loppisbesök & det kostar kanske några tior per vecka. Vi köper i princip aldrig kläder till oss själva, utan bara till barnen. Vi storhandlar på Willys & bor så billigt som det nästan går om man skall bo i Piteå. Vi har ingen stress med att renovera huset som så många har, utan vi har bott här i två år & bara renoverat hallen än så länge. Vi är absolut inte snåla, men vi är ekonomiska.

Lever man billigt så behöver man inte tjäna så mycket & ändå kan vi lägga undan pengar varje månad. Ibland går det förstås till oväntade utgifter, men generellt blir det alltid mer & mer på sparkontot varje månad. Jag har alltid tyckt att man ska lägga så lite så möjligt på boende, den som har finast grejer när han dör vinner faktiskt inte.

Min dröm är att även våra barn skall ha många upplevelser i bagaget redan från tidig ålder. De minns våra utlandsresor mycket väl & pratar om dem mer eller mindre varje dag. DET är livskvalité tycker jag!

Cancún, here we come!

Ledig Måndag.

Idag är vi lediga och snoret ligger tätt här på hostiga forellgatan. Såg på termometern att det var +1 grader ute & Linnea uppdaterade en snögubbe på Facebook vilket inspirerade till dagens aktivitet.

Döm om vår besvikelse när det visade sig att kramsnön bara låg som ett litet täcke ovanpå allt puder, det var omöjligt att rulla en helt vanlig snögubbe. Istället fick vi ta fram spadarna & med våld bygga ihop en halvmesyr manuellt. 

Nu har vi röjt upp inomhus (standard vid lediga dagar) & funderar på vad vi ska ta oss an härnäst. Funderar på att röja i mitt tygförråd & sälja bort en massa, men det finns inget värre än att mäta & lägga ut för försäljning så vi får se hur det blir med det.

Åh, jag har ju glömt att uppdatera med en ganska gammal nyhet som säkert inte alla vet om! Nyheten i sig har gett mig ångest i ett halvår så därför har jag valt att vara tyst, ni vet, pratar man inte om det så finns det inte. Det blir i nästa inlägg!


02 februari 2014

Biodags!

Efter att ha haft lördagsmys med Mellon igår (varav vi alla hade olika åsikter om vilka som var minst dåliga) så styrde vi upp bio idag. FROST givetvis, en hett efterlängtad film.
Alla som var nåt var där typ. Träffade åtminstone två arbetskompisar och Mayas familj. Juni och Kitty tömde en bunke knattepopcorn var, men Kitty lyckades dricka upp hela halvlitern MER själv så med tio minuter kvar av filmen blev toabesök ändå nödvändigt.
Jag är ju stort fan av Pixar, men inget fan av Disney, så visste inte vad jag hade att vänta. Nåväl, filmen var absolut bra, inte bäst, men mycket bra. Lite väl mycket sång kanske, men det är ju Disneys grej och när de köpte upp Pixar så blev det som det blev.
Snögubben och renen var bäst förstås, överraskande nog innehöll filmen två prinsessor istället för en och mest överraskande var detta - filmen fokuserar inte på drömprinsen, utan snarare på systerskap. Såna moderniteter gillas, för att tuta i unga flickor att livet enbart går ut på att hitta drömprinsen är så jäkla förlegat.
Kittyclownen stod ändå för mest underhållning. Jag fick vara personlig assistent hela filmen, hon dansade, sjöng, pratade och skrattade konstant medan popcornen matades in i munnen. Hon har en helt säregen humor Lill-hawken, mycket lik sin mor <3
När vi kom ut fick jag hosta hysteriskt för att få ut två timmars tillbakahållen rethosta.