13 juni 2012

Handikappad.

Idag hade vi sovmorgon eftersom jag jobbade eftermiddag. Efter att ha ätit frukost så drog vi iväg & köpte lite plantor. Mest de billigaste typerna av blommor men även en tomat & två paprika fick komma hem & förhoppningsvis frodas i uterummet. Lite jordgubbsplantor köpte vi också eftersom det finns en ful låda som står här redan med en enda liten planta så den kan gott få sällskap i sommar.


Sen lämnades flickorna på dagis, men sen fick jag smita från jobbet & hämta dem & lämna dem till farmor så hon kunde passa dem under kvällen. Till lunch åt jag smörgåstårta som blev över från vårt personalmöte igår, men tyvärr hade de stoppat den full med äpplen (ananas?) så den var inte någon jättehit. Jag har svårt för frukt i mat.

Imorgon är dagis stängt så då får jag dumpa tjejerna hos farmor hela dagen & sedan på kvällen kommer äntligen Baby hem <3
Däremot är jag lite skadedrabbad. Förra månaden hade jag ryggskott i två veckor & det var precis de veckorna jag jobbade heltid - herregud så krymplig jag var! Well, det är över & jag överlevde men då klantade jag till det i söndags istället.


Telefonen ringde & jag sprang allt jag kan till köket vilket gjorde att jag sprang rakt in i den öppna diskmaskinen med mitt smalben. Det var en såndär fasansfull smärta som gjorde att jag bara kunde hyperventilera i 10 minuter innan jag kom till sans. Resten av dagen ömmade det givetvis lite lätt medan jag väntade på det rejäla blåmärket. Blåmärket kom dock aldrig, men smärtan har däremot tilltagit för varje dag som gått.

Jag kan knappt köra bil längre eftersom "pedalrörelserna" (sträcka/böja) gör så vansinnigt ont i benet & det strålar som ut i foten. Att röra sig normalt i ett rum funkar, men börjar jag gå typ 25 meter så gör det så ont att jag måste halta jättesakta fram. Sitta still går bra, men byta position är smärtsamt. Att bära på nån tyngre sak är nästan omöjligt märkte jag idag när jag slogs med jordsäckarna, jag trodde benet skulle gå av på mitten. Idag blev jag iaf hypokondrisk & ringde 1177 & sköterskan tyckte dock att hypokondriken var befogad & gav mig en tid hos doktorn imorgon så då får jag se vad som hänt.


Kan man typ stuka smalbenet eller har jag fått nån spricka? Har jag kanske bara slagit musklerna så hårt att det helt enkelt bara är extremt ömmande? Jag har varken svullnad eller nåt märke, det är bara ont & det är det som är så konstigt. Jag hoppas det är nåt som går att fixa för jag tänker absolut inte bli sjukskriven eller mer handikappad.

FÖRBANNAT KLANTIGT.


2 kommentarer:

Gudrun sa...

Men usch...jag hoppas att det går över snabbt med lite läkarhjälp. Jag föll ju och slog av muskeln i min arm för några år sen,den satt bara ihop med några "trådar" och det kan jag säga att det gjorde ont.Höll i sig länge innan den var läkt. Hoppas att det inte är nåt sånt på gång med ditt ben.Krya på dig.Kram

Linda sa...

Men så du har det... Kan inget om sånt men håller tummarna att det inte är för allvarligt!