13 maj 2011

Tänd ett ljus.

Förra lördagsmorgonen började med ett dystert besked. Tilde som har berört mig så hade lämnat oss för att fortsätta sitt liv i himlen som en av guds vackraste änglar.

Hon var nyss fyllda 9 år hade kämpat med sin mycket aggressiva cancer sedan förra sommaren. Jag har tänkt otroligt mycket på Tilde & livet i allmänhet under den här tiden & även fast det är otroligt orättvist så har hon faktiskt uträttat underverk hos många människor, människor hon aldrig ens träffat.

Rent personligen så är det enbart hennes förtjänst att jag börjat läsa på om donationer. Jag tänker givevis anmäla mig till donatorsregistret men jag har även läst på om Tobiasregistret (donation av stamceller) & jag har bestämt mig för att genomföra det. Visst, kanske jag fegar ur, det vet man aldrig, men det känns faktiskt som att jag kommer att genomföra detta. Donatorer i åldern 18-35 år saknas nämligen nästan helt ur detta register så jag känner mig mycket manad "att ställa upp".

Det är faktiskt inte så stor grej. Vad är väl några sjukhusbesök ifall jag i framtiden kanske kan rädda livet på någons man, mamma eller barn? I min värld är det ingen uppoffring. Kanske behöver mina barn friska stamceller någongång? Det är en otäck tanke, men tyvärr inte orimlig. Vid en sådant eventuellt besked så ber man nog till alla gudar som finns om att det ska dyka upp en lämplig match & det är ju faktiskt så att ju fler människor som finns i registret desto större chans att hitta en match.

Sen är jag förstås själv förälder. Jag kan aldrig föreställa mig sorgen av att mista ett barn, det är ju det absolut värsta tänkbara som kan hända, MEN att jag kan välja möjligheten att kanske rädda någon annans barn. För en förälder så betyder ens barn allt & kan jag med mina stamceller bidra till att andra föräldrar får behålla sina barn i livet så finns det som ingenting att fundera på tycker jag. En liten men ovärderlig insats, skulle man dessutom hamna i det läget att man skulle vara en match så skulle man ju plötsligt känna att man faktiskt uträttat åtminstone en riktigt bra sak här i livet - räddat någons liv.

Jag tänker mycket på Tildes anhöriga & eftersom vi är så många som gör det så hoppas jag att våra samlade positiva tankar på något sätt skall överföras till dem & ge dem kraften de behöver för att orka genomgå denna mycket tunga tid. Speciellt mycket kraft vill jag ge till mamman som miste sitt enda barn.

Jag tycker att ni alla kan gå in & tända ett ljus för Tilde här. Sen tycker jag att ni som ännu inte donerat till Tildes fond skall gå in & göra det direkt, hjälp henne att hjälpa andra - detta kan drabba vemsomhelst närsomhelst.

Vila i frid Tilde <3

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad fint skrivet Johanna... Och håller med, det är en ganska liten uppoffring som kan ge SÅ mycket. Bra gjort av dig, funderar själv på samma banor. //hanna Lidström

Myh sa...

Jättefint skrivet om Tilde... så sorgligt.

Har länge funderat på tobiasregistret och tog nu tag i det. Mailade några frågor angående allergier o sånt där... hoppas allt går vägen nu. Tack för påminnelsen, nu kör vi!