05 maj 2011

I-landsproblem.

Det här med pizzabagare är ju ett elände. Inte med bagarna dvs, utan med byten av bagare.
Här i lill-Villis har vi hela tre pizzerior, fyra om man räknar med Krogen (vilket jag inte räknar). Alla har vi våran favoritpizzeria & är den trogen. Senaste åren har vi varit Quinto-fans, men sist vi köpte en pizza där så var den inte alls som den brukar vara?! Vilken besvikelse! Den såg skum ut & smakade inte alls lika gott, helt klart en annan bagare.

Det är alltså rapplet. När man väl vant sig & jobbat upp förtroendet för den bästa bagaren så börjar helt plötsligt någon annan bagare & då vet man aldrig vad man har att vänta!

Så vi gjorde en return på Lilla Fjället. Förra gången fick vi magsjuka på natten så denna gång tog vi en annan pizzasort. Dock är det något konstigt de gör med sina bea-pizzor (eller om det är köttet), de smakar curry eller nån annan underlig smak? Dessutom var min Calzone proppad med även räkor & ananas & det var ju inte direkt vad jag väntat. Njet, nu kan vi inte gåt dit heller, de var bra förr men nu är de mycket sämre, "Ivan" jobbar inte heller kvar där vad det verkar så det är kanske därför det gått åt skogen.

Kvar är då Lascité. Känd för extremt lång väntetid samt flottiga & små pizzor. Kanske är det ändå så att vi nästa gång beställer 4 timmar före vi ska ha pizzan & rentutav kanske får en GOD men skitsamma-liten pizza? Törs man chansa? För 10 år sedan åt jag & Ewa alltid på Lascité faktiskt, MEN då var det en anställd där som slutat - förstås.

Nej, jag vet inte. Just nu är det mörkt på pizzafronten känner jag. Jag vill att det ska vara som det alltid ha varit. Det här blir ju en evig cirkel att leta upp den bästa pizzan igen.

2 kommentarer:

Sonja sa...

Jag hade glömt hur det är där uppe! Först inlägget där du skriver att du skas åka iväg eftersom du behöver köpa smink, och sen detta.

Min favorit var i alla fall Lasse T. Men jag har aldrig varit särskilt förtjust i pizza, så det var mest Frasses för hela slanten.

Litenbibb sa...

Jag vet!!! Min favorit har varit Lilla Fjället och jag har älskat deras tjocka, sega och nästan surdegsliknande bottnar. Sist vi åt där (nä, vi tog förstås med hem. Att sitta där och äta känns inte tokmysigt direkt) var dock bottnarna tunna och trista. Vilken besvikelse!

Mitt favorituttal på Las Cité är "La Skite" :)