14 januari 2010

Hjälp Haiti för f*n!

Givetvis hjälper ni väl offren i Haiti?! Jag messade direkt in 50 kr för det är jätteviktigt att pengarna & hjälpen kommer så fort som möjligt eftersom människorna därnere är i kris!

Hoppa över snus/cigg/tidningar/trisslotter/godis etc idag & skicka istället pengar till de som verkligen behöver det just nu. Minst 50 000 har hittills omkommit, fler än 3 miljoner haitier står utan hem & hur många som ännu ligger under rasmassorna är ännu okänt, kanske går fler att rädda om de får hjälp NU!

...men som sagt, det är viktigt att ni hjälper nu, hittills är hjälpen de får så liten att det jämförs med en droppe i havet. Sluta tänk på er själva för en stund & tänkistället på de som lider just nu!

Sms:a AKUT till 72900!

Vi var förövrigt i Thailand julen 2007, tre år efter den förödande tsunamin. Vi spenderade då mestadels tiden på PhiPhi, det kanske värst tsunamihärjade området i Thailand. PhiPhi är mitt absoluta favoritställe här i världen & jag har mina absolut bästa minnen därifrån. Efter att ha sett detta underbara ställe & träffat fantastiska människor där som verkligen försökt bygga upp sina liv igen så fick jag verkligen mig en tankeställare angående mitt eget själviska liv. De hade inga pengar, ingen hjälp, men ändå så hade de lyckats bygga upp så mycket så snabbt & framförallt - de brydde sig om varandra.
Vi svenskar borde lära oss mycket av de fattiga länderna!


6 kommentarer:

Josie sa...

Nice blogg :D

Marie sa...

Ja jag mår så jävla dåligt helöa tiden för jag kan inte sluta tänka på det här. Bilderna i tidningarna får mig att gråta för dom är så tyliga, det syns så väl i deras ansikten...paniken, sorgen, rädslan. Artikeln om 2åringen som drogs fram efter 2 dygn och får se sin mamma är underbar!
Jag vill bara dit och krama och ta hand om framförallt alla barnen så jag tom mailade Röda Korset och frågade hur det går till när dom tar dit hjälparbetare för jag skulle fan åka men man måste gå en viss utbildning osv först så dom ville inte skicka mig.
Man fattar inte....

Hannah sa...

Jag fick värsta paniken idag när jag var till Domus, då gick det folk med bössor och samlade in pengar, kände mig som en bortskämd snorunge dom inte vill dela med sig av sitt lördagsgodis..:/ när jag handlat klart hittade jag "bara" fem kr och la den i en bössa, gubben blev super lycklig och tackade hur mycket som hälst. men för mig är det ju 5 kr ingenting..synd att jag inte hade fler.:/ jag får väl smsa 2 gånger istället.

Jossan sa...

Jag håller helt med! Har också dragit iväg ett sms. Ingen kan göra allt men alla kan vi göra något och 50 kr har alla råd med!

Lina sa...

Jag satt och läste på internet nu ikväll, det är ju helt makalöst vad pengar som kommer in tack vare möjligheten att skicka ett litet sms!
Minns inte hur mycket det handlade om, men det var riktigt stora summor från många länder. I sms-gåvor!
Det gläder mig att se att det faktiskt gör skillnad. Det är nog vad många behöver se, vad mycket pengar det blir om alla hjälps åt.
Att telebolagen slopar avgifterna gör ju sitt också. Det tar sig..
Jag förstod förövrigt inte vidden av denna katastrof förns idag.
Man känner sig maktlös.
Människor som förlorat allt. Precis allt.
Svårigheterna med kommunikationer, uppror, hjälp som inte kommer fram osv.
Det är helt ofattbart vad människorna där nere går igenom just nu. Och vad dom får bära med sig för alltid.

Hanna sa...

Exakt, alla kan vi göra något & alla av oss har faktiskt råd med åtminstone en 50-lapp!

Det är fruktansvärt det dessa människor måste gå igenom & jag fruktar över hur dödssifforna kommer att sluta. Har också sett de otroligt gripande bilderna om hur de fraktar lassvis med lik på traktorskopor & hur döda människor ligger i drivor. Det är dock de små sakerna som mitt i all maktlöshet får en känna en glädje trots allt & det är när de gräver fram små barn, något vara bara några få månader gammal, efter 4 dagar - levande! Det är mirakel!

Dock tycker jag Sverige ska skämmas över den rätt dåliga hjälpen. Vi sände för det första alldeles för få biståndsarbetare (jag tror vi sände 2 (!), vet inte hur många det är idag, men ett litet pytteland som Island sände hela 37 stycken direkt)men det är väldigt typiskt Sverige ändå. Bara för att det inte var några svenskar på plats så "brydde" vi oss inte så mycket, annat var det med tsunamin & alla svenska turister.

Jag vill inte låta bitter, men jag är ärlig & krass. Vi värnar mestadels om våra egna tyvärr :/

Bra Marie! Vi kanske kan gå en kurs du & jag tillsammans? :)