17 november 2009

Sovmorgon & egoism.

Herregud, nu när jag fått sova till 8 så känner man verkligen vilken skillnad det gör i huvudet - jag är bra mycket piggare nu än när jag kliver upp till jobbet 05.15.

Sen tycker kanske inte alla att 8 är en sovmorgon, men har man kids så är det sovmorgon på riktigt. Det är även det enda jag "saknar" från livet before Junilicious, sovmorgnarna. När man väl fått barn så kan man egentligen bara konstatera "...& där rök sovmorgnarna för gott!"

Hädanefter är allt man gör för barnen, de styr egentligen allt (åtminstone när de är små) När, var & hur saker ska göras, någon plats för egoism finns inte. Jag har aldrig varit en egoistisk människa tack & lov, men de som är egoister kommer med all säkerhet att få världen totalt upp & ner när föräldraskapet inträder & de måste inse att inte hela världen längre kretsar kring dem själva. Nyttigt för dem! :-)

Det var bara något jag kom på såhär när jag funderade över sovmorgnar. Visst, man kan gå upp varannan dag med kiddet (på helger etc), men det funkar då inte hos oss. När hon väl vaknar är vi vakna båda två & sen kan man ändå inte somna om. Dock är det sjukt skönt med tidiga mornar så vi är inte mindre pensionärer än att vi dricker kaffe & tittar på Nyhetsmorgon på helgerna.

Sweet oldielife, nog fan märks det att man nästan är 30!