12 mars 2009

Erkännanden.

Jag är sjukt mörkrädd & jag hatar dessutom att sova ensam. Jag sträcker ut handen från sovrummet precis så jag når att släcka i hallen & i samma veva som jag lyckats trycka på knappen, så kastar jag igen dörren & tar ett jätteskutt till sängen. Vem har sagt att monster under sängen är en myt? Jag törs då inte chansa.

Jag skulle förhandstippa på att det blir en sen & ljus natt här hemma & måtte dagarna gå fort tills min älskade är hemma igen.

signatur

2 kommentarer:

Fia sa...

Ganska kul hur lika rädd man kan va ibland.. Jag har samma fuffens för mig, dock inte alltid som tur är.. Fan så ofta som darling är borta å så mörkt som det är här i skogen.. Huvva vad jobbigt det skulle bli om jag var mörkrädd jämt!

Hoppas det går bra inatt iaf! Måtte inga monster ta dig! =)

Em sa...

Hej hej!
Vad ska du göra i dag?